13 september 2010
Massmediemakt
av: David Heibrandt
Under de senaste månaderna har jag ägnat oräkneliga timmar åt att följa valrörelsen på bloggar av olika kulörer och på diverse officiella Facebook-sidor. Utan att ha matat in några siffror i excel så kan jag därifrån urskilja en tydlig och växande trend hos vänsterblocket just nu: gnället på borgerlig ägd/styrd media, och anklagelser om att media aktivt tar ställning för regeringen Reinfeldt. Det här är inget nytt beteende, men i år så kommer det från ett annat håll än vad som normalt är fallet. Standard har tidigare varit att det från borgerligt håll har gnällts om vänstervridna journalister och indignerat raljerats om det gramscistyrda (S)(v)t. Och då har vi inte ens börjat prata om hur konspirationsteoretikerna på de underligare delarna av Internet ser på världen. Gemensamt för alla är att det alltid finns någon som springer motståndarnas ärenden och aktivt hindrar Sanningen från att få framföras. Alltså, exempel på klassiskt förlorarbeteende där ansvaret för varför man misslyckas rationaliseras bort till att ligga på någon annan, för att man på så sätt ska slippa konfronteras med sina egna brister. Det är inte särskilt konstruktivt, men däremot en högst mänsklig försvarsmekanism.
Sanningen om vem det är som egentligen styr media är med största sannolikhet så pass tråkig som att det inte finns någon stor konspiration. Det är varken borgare, kommunister, judar eller frimurare som står bakom och drar i trådarna, utan olika aktörer får den uppmärksamhet och de vinklar som de förtjänar. Och förtjänar en vinkling, det gör man genom att vara populär. För, medierna är i första hand kommersiellt populistiska aktörer, vars främsta intresse är att inte stöta bort sina målgrupper. Av den anledningen tenderar de till att i princip alltid följa opinionen och därmed låta allmänheten styra nyhetsvärderingen.
Bra press är alltid ett effektivt sätt att påverka en opinion, men det säkraste sättet att påverka pressen är att påverka opinionen. Det är ett fenomen som det då och då kan vara värt att reflektera över om man jobbar med kommunikation.