Valbloggen 2010

Så har då Sverigedemokraterna släppt sin valfilm. Den var ungefär som förväntat, fast grövre. Jag har ingen direkt lust att länka in den här, och för övrigt så antar jag att ingen kan ha missat den vid det här laget. För dig som nödvändigtvis vill se den igen så finns den på en Youtube nära dig. För dig som inte har lust att se den alls har jag sammanfattat filmen i en Haiku:

Asgammal kärring
I mörker jagad av ninjor -
Springer som satan.

Att filmen redan innan första visning stoppades av TV4 kan inte ha kommit som en överraskning för någon. Allra minst för Sverigedemokraterna. Rent uppmärkelsemässigt så är det ett smart drag av dem. Den debatt som har uppkommit har genererat en enorm uppmärksamhet till partiet och om någon skulle få för sig att mäta viral spridning av filmen så är jag övertygad om att siffrorna är unikt höga, till och med i jämförelse med de mest framgångsrika kommersiella kampanjerna. I skrivande stund har filmen visats 196 620 gånger på Youtube. Som en jämförelse så har Centerpartiets film visats 3405 gånger, och Socialdemokraternas 35 828.

Nästan 200 000 exponeringar är enormt bra siffror. Särskilt om man betänker att dessa aktivt sökt upp filmen och valt att utsättas för dess budskap. Jag är inte uppdaterad på TV 4:s prislistor, men jag kan tänka mig att det skulle ha kostat en astronomisk summa för partiet att generera samma TRP på traditionellt sätt. Som det är nu så behöver man inte betala en spänn utöver produktionskostnaden. Huruvida filmen är effektiv, det får vi däremot vänta till valdagen med att se. Personligen är jag trots allt skeptisk till om den kommer fungera. Om man tittar på hur det ser ut i jämförbara länder i Europa så känns det rimligt att anta att ett invandringspopulistiskt parti som Sverigedemokraterna har ett potentiellt tak på cirka tolv procent av den röstberättigade befolkningen. Av dessa är det dock sannolikt en mycket liten andel som är så pass fientligt inställda till muslimer att den här filmen ökar deras benägenhet till att lägga sin röst på Sverigedemokraterna, samtidigt som en del som faktiskt bara är kritiska till hur invandringspolitiken sköts idag riskerar att drivas till att rösta på någon helt annan. Folkpartiet kanske har en plats att fylla trots allt?

Utöver filmen så har Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson också på sistone fått mycket medial uppmärksamhet för en debatt mot Gudrun Schyman om våldtäkter. Jag orkade inte se den själv, en debatt mellan två dogmatiska och marginaliserade partiledare är inget jag har lust att lägga en timme fritid på. Särskilt inte som resultatet var extremt förutsebart: bägge sidorna utropade sig till vinnare, vilket de också var. En pragmatisk och erfaren politiker som Gudrun Schyman vet givetvis om att det inte går att vinna mot Sverigedemokraterna i den här typen av debatter. Utifrån att det i dagsläget är ca fyra procent som uppger att de tänker rösta på Sverigedemokraterna måste man få 97 procent av de röstberättigade på sin sida för att ha vunnit något. Om man bara vinner 95 så har man förlorat. Gudrun Schyman ägnar sig åt ett väldigt cyniskt spel, där hon tycker att det är värt att bjuda Sverigedemokraterna på TV-tid i utbyte mot att få lite själv. Vad Schyman själv påstår är i sammanhanget ointressant. Det hon i praktiken gör är att hon låter ändamålen helga medlen och beredvilligt offrar ett par hundra tusen muslimer på feminismens altare.